Avstängningar och skeva bedömningar
Nu kom straffet för Oscar Engsund efter kollisionen på Carter Ashton under gårdagens match. Så här lyder Disciplinnämndens beslut och motivering:
”Då det återstår 18.17 av andra perioden så sker det en bentackling av Luleåspelaren nr 32 Oscar Engsund på Leksandsspelaren nr 44 Carter Ashton. Pucken spelas från Leksandszon till Ashton som tar emot pucken i neutral zon och åker in i anfallszon. Engsund kommer från mitten av banan och åker ut mot Ashton. Engsund åker uppåt i banan och sätter ut sitt vänstra knä som träffar Ashtons högra knä. Ashton kliver av matchen och återkommer inte till spel”.
SHL:s situationsrum valde att anmäla händelsen till svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd som nu har fällt Oscar Engsund för knätackling.
”Filmsekvensen ger stöd för uppgifterna i anmälan. Nämnden finner det utrett att Oscar Engsund gjort sig skyldig till kneeing. Förseelsen bör föranleda en avstängning. Avstängningens längd bestäms till en tid som bedöms motsvara fyra matcher. Vid denna bedömning har nämnden beaktat att det är fråga om återfall (Disciplinnämndens beslut den 20 januari 2023, ärende nr D-SIF-016016). Han ska dessutom betala böter med det belopp som framgår av beslutet. Det finns inte synnerliga skäl att låta avstängningen undanta internationellt klubblagsspel eller i övrigt att senarelägga första dag för avstängning”.
Vid straffmätningen har nämnden särskilt beaktat följande nyckelfaktorer:
• Tacklingen leds med knät mot motspelaren
• Stor skaderisk
• Det är fråga om återfall
Källa SHL.se
Detta är inte första knätacklingen denna säsong som leder till långa avstängningar där motiveringen för avstängningarna har varit skaderisk och att motståndaren faktiskt blivit skadad. Ett exempel på detta är Frölundas Andreas Borgman som Tacklar Linköpings Broc little. I detta fall anser jag att Borgman skulle ha friats då Broc Little sätter sig i en svår situation och väljer i sista stunden att hoppa undan istället för att ta tacklingen. Men i och med att han blir skadad så straffas Borgman.
Sedan har vi även fallet där Pokka i Färjestad kolliderade men Nilsson i Frölunda en ren olycka och även där straffades Pokka med en avstängning.
I Engsunds fall ser kollisionen mer smalben mot smalben där han även har benet lite framför sig och inte sträcker ut det utanför axlarna vilket i mina ögon max borde varit en 2 minuter Kneeing och inte 5+ game.
Ett praktexempel på en solklar knätackling är Rahimis Tackling mot Timrå spelaren Hartmann där han tydligt väljer att sträcka ut benet då han missar tacklingen.
Vi måste låta det ske olyckor i svensk hockey om sporten ska utvecklas och stå sig mot internationellt motstånd. Nu är jag inte ute efter att det ska spelas någon form av torpedhockey där spelare som tacklar kan göra det helt utan ansvar utan att det måste finnas en tydligare fördelning på ansvaret mellan tacklingsutövaren och den som tar emot tacklingen. Detta gäller både när det kommer till knätacklingar som huvudtacklingar.
Vi behöver idag se över kriterierna för avstängningarna och även vad som räknas som knätackling anser jag för att låta disciplinnämnden leka lotterinämnd beroende på om spelaren skadats eller inte är fruktansvärd låg nivå. Detta bedömningssätt föder ju bara beteendet att spelare väljer att ligga kvar och spela skadade för att få med sig ett strängare straff.
