En ikon har somnat in, Drottningen har gått ur tiden.
Skriver vanligtvis om någons bortgång men Storbritannien har förlorat en ikon och en era når sitt slut, Drottningen av Storbritannien och Samväldet somnade in i kretsen av de närmaste i dag på Balmoral Castle i Skottland. Det pulserande London har för en stund stannat till.
Elizabeth II var en symbol för det gamla och det nya Storbritannien – en enande kraft i en värld med djupa klyftor.
Hennes regenttid sträckte sig från tidigt 1950-tal till 2020-tal. Berlinmuren hann både byggas och rivas. Sovjetunionen föll samman, kalla kriget tog slut. Drottningen fick se nya konflikter blossa upp över världen, brinna och falna.
70 år av otaliga premiärministrar, världskrig, konflikter, landvinningar, krigsslut, teknisk utveckling, barn och barnbarn och barnbarns barn.
Läs gärna mera i en utförligare artikeln på Aftonbladet
En era är över och världen sörjer.
Vanity Fair skriver en vacker sammanställning av drottningens tid som regent:
Drottningen fick smeknamnet ”the Steadfast” av sin biograf Douglas Hurd och tjänade plikttroget sitt land och sina territorier i 70 år.
För många i Storbritannien var Elizabeth II den enda levande monarken de någonsin hade känt – vilket gav en fridfull och lugnande närvaro under tider av nationell omvälvning och förändring.
Under sin regeringstid navigerade drottningen det brittiska imperiets förfall och moderniserade monarkin på ett delikat sätt för att passa den samtida kulturen – uppdaterade kungliga traditioner, öppnade Buckingham Palace för allmänheten och bröt med juridiska prejudikat för att frivilligt betala inkomstskatt.
Strax före sin död välkomnade drottningen Liz Truss, Storbritanniens nya premiärminister till hennes egendom i Balmoral. Under sitt möte bad monarken formellt Truss att bilda en ny regering efter Boris Johnsons avgång två månader tidigare.
Orubbligt hängiven, drottning Elizabeth upprätthöll ett hektiskt socialt schema genom sitt nionde decennium och fullföljde 341 engagemang vid 89 år gammal.
Sir Kenneth Scott, som tjänade drottningen i tre decennier, beskrev drottningens obönhörliga schema för Vanity Fair och skrev: ”hennes långa erfarenhet i jobbet har hjälpt henne att hantera alla slags situationer med lugn effektivitet.”
