Vem äger alla svanarna i England?

Det var länge en välkänd  trivia fråga för alla i Storbritannien, som ofta ger en lite reflektion när man går  på stranden vid sidan av Themsen: Drottningen äger alla svanarna

Tekniskt sett äger inte drottningen dem, men hon hade en rättighet, som gått i arv genom århundradena, att göra anspråk på dem om hon ville, vilket gjorde henne till en form av  ägare enligt mig?

Brukar hävda att jag har Droit du Seigneur (googla, du vet inte vad det betyder..)  till min vänners nya flickvänner, har gått sådär. 

Drottningen har en form av (right of the first night) , eller rätten till att käka dem iallafall!

Drottning Elizabeth II länge förknippad med de tusentals eleganta, långhalsade fåglar som hittades simmande i vatten över hela landet. Efter hennes död kommer traditionen , som går tillbaka till åtminstone 800-talet, att fortsätta under kung Karl III.

Länge leve kungen, länge leve vår nya ägare av alla svanar i Storbritannien. David Barber, som har tjänstgjort i nästan 30 år som den kungliga svanmarkören – en sorts svanambassadör, som går tillbaka till de dagar då svanar märktes med knivar och märken på näbbarna för att indikera ägande – sa på torsdagen att han trodde att den nya kungen skulle behålla drottningens intresse för fåglarna, med tanke på hans tidigare intresse för bevarandeinsatser, traditioner .. 

Ägandet av svanarna, även om det är en mindre fotnot i den nationella sorgeperioden och övergången till en ny monark, har inte desto mindre utgjort en viss fascination. Men för århundraden sedan var det en mycket mindre trivial sak.

Under medeltiden sågs ägandet av svanar som höjden av lyx, en ära som endast var reserverad för kungligheterna och de oerhört rika och mäktiga, 

Till skillnad från dessa statussymboler kunde fåglarna hamna på middagsbordet. Svan sågs en gång som en sällsynt delikatess, särskilt förknippad med kungligheter.

Henrik III beställde till exempel 40 svanar till sin julmiddag 1247 . Att äta svanar gick ur stil på 1700-talet, sa hon. Det gjordes olagligt 1981 när de skyddades som en vild fågel.

Vi vanligt dödliga fick inte äga svanar, och även adelsmän med tillräcklig mark och inkomst kunde behöva be monarken om lov En svart marknad utvecklades och svanstöld blev ett stort problem, vilket nödvändiggjorde skapandet av domstolar dedikerade till svantvister, RIMLIGT ÄNDÅ!

Det är oklart när, exakt, monarkin började äga nationens svanar, det finns daterade referenser tillbaka till en kung 966 som gav munkar tillstånd att äga herrelösa svanar.